Jag är faktiskt dramalärare. I en skola. På skoltid. En RIKTIG dramalärare alltså. Redan den tanken gör mig varm och lite lycklig inombords. Men att vara en dramalärare och få (här måste jag avbryta mig och påpeka att stavningskontrollen inte känner igen ordet dramalärare, vilket är en skam. Visserligen känner den inte till ordet "stavningskontrollen" heller...) Var var jag? Jo, att få hålla lektion och efteråt höra "Det här var den bästa lektionen någonsin" gör mig till smält geggamoja. "Den bästa lektionen någonsin" känns kanske lite som en överdrift, men visst är det ett bevis på att eleverna gillade det. Dessutom tror jag att de fick en helt ny idé om vad drama kan innebära, så jag hoppas att det inspirerar dem till att fortsätta jobba med vårt lilla projekt.
Det jobbigaste med att jobba med drama är att ha en noggrann plan, och sedan vara tvungen att förkasta allt. Det bästa är nog allt annat.
Vad jag har lärt mig idag är:
Slappna av
Bry dig inte så mycket (for real, om man försöker kontrollera allt, gör man eleverna bara nyfikna på att se vad som händer när man tappar kontrollen)
Ta plats
och det bästa: Våga gå i roll (vilket kind of gör mig som teaterälskare ännu mer euforisk, jag kan spela både pajas och Hitler och det är ingen som dömer mig för det. Okej kanske nån skulle döma mig om jag skulle vara Hitler. Det vore nog inte så smart. Kan man bli åtalad för sånt?)
Fatta hur nice!
(okej, realitycheck: efter förra gången ville jag aldrig mer hålla en lektion för att jag inte tyckte att jag lyckats särskilt väl, och nu såhär. Tja, jag hinner väl ändra mig många gånger...)
Smajlisar!!
