Ja, jag varnar er redan nu, för FAN vad jag hatar datorn jag skriver på just nu (varför återkommer jag alltid till mina problem med teknik?). För en stund sedan skulle jag svara på ett inkorgsmeddelande på facebook (jag medger att jag fallit för facebook-synden, men vad bryr jag mig, vad folk än säger så är FB faktiskt praktiskt) och jag hade hunnit skriva en hel del då mina knackkorvsfingrar träffar "en sida bakåt"-knappen och tjohej är jag tillbaka i inkorgen och stirrar på raden meddelanden, all förbannade text BORTA! AAAARGH!!!! Och JA jag skyller på datorn, alternativt idioten som designade datorn, eftersom "en sida bakåt"-knappen intelligent nog är placerad bredvid "uppåt"-knappen, ovanför "vänster"-knappen. Så det är väl klart att man, medan man skriver, i något skede kommer att trycka av misstag på "en sida bakåt"-knappen, vilket jag då såklart gjorde. Som tur sparas inkasten automatiskt på den här sidan så jag borde inte förlora någon mer text, i alla fall inte i lika omfattande skala, ifall händelsen olycksaligt nog skulle inträffa igen. Vilket den inte kommer att göra, endast eftersom inkasten sparas automatiskt. Ödets ironi. Haha jag skrattar ihjäl mig.
Nåja, orsaken till att jag sitter vid detta skämt till dator är att jag är ute och semestrar i ett exotiskt Nurmijärvi. Eftersom mitt enda sällskap är mina föräldrar är jag berättigad till att sitta och döda tid på internet. Men nu börjar det kännas att jag haft semester en aning för länge; jag är stressad, eftersom jag inte har något att göra, jag har SÖMNPROBLEM för tusan! Mitt i semestern? Det måste var ödet som är ironiskt igen. Jag ska ta livet av den jäveln. Funderar frenetiskt på vad jag ska göra imorgon. Jag har läst slut min bok (jag var fiffig nog att bara ta en bok med mig), jag tänker inte sitta och titta på TV mitt i sommaren och jag tror inte att mina föräldrar har lust att underhålla mig (jag vet inte ens om jag vill att de ska göra det), så mitt enda alternativ för i morgon är antagligen att (hu, skrämmande ord) sporta. Jag får ta en av de skrangliga cyklarna som finns här och cykla nånstans, eller gå och jogga i terrängen (jag har varit och checkat terrängen idag, den är faktiskt riktigt prima). Simma kan jag kanske också...
Okej nu har jag en plan inför morgondagen. Bara jag nu faktiskt lyckas uppfylla mina planer och inte bara blir och slöhänger inomhus (HU! Usch och fy och blä!).
Hoppashoppashoppas.
Och hoppas också att jag sover i natt.
Adieu.
(Och tryckte jag på "en sida bakåt-knappen"? Nej, inte en endaste gång! AAAARGH!!)
lördag 25 juli 2009
fredag 10 juli 2009
Bästa livet alltså :D:D
Just nu känns det som om jag skulle ha världens toppenliv. Jag har kommit in på utbildningen jag ville till, min rumskamrat kom in på utbildningen hon ville till, vår bostad är fixad, jag har varit på en underbar skriba som ledare, jag ska snart få fara till åland... AAH! Allt går så bra.
Så nu kommer jag att bli Vasabo. Spännande.
Visst kommer det också att vara skrämmande att flytta hemifrån. Jag säger absolut inte att det bästa som händer i mitt liv just nu är flytten. Det är bara en nödvändig del av händelseförloppet som jag snart ska kasta mig in i. Och visst kommer jag att sakna saker här hemma.
Jag kommer givetvis att sakna mina vänner, jag har vant mig vid att träffa dessa människor väldigt ofta, om inte varje dag i skolan så ändå nån gång i veckan. Nu kommer vi alla att förflytta oss till olika studieorter, och att ¨hålla kontakten kommer inte att vara lika självklart som förr. Jag kommer att sakna min familj, och min hund. Jag kommer att sakna mina hobbyn som jag hamnar lämna bakom mig när jag flyttar till Vasa. Jag kommer att sakna människorna som kanske inte räknas till vänkretsen, men som man ändå alltid stöter på i något sammanhang och har intressanta snack med. Jag kommer att sakna mitt hem.
Ändå känns det inte så dystert. Jag har så länge önskat och hoppats att jag skulle bli antagen till denna utbildning, och hela tiden vetat vad antagningen innebär. Nu när jag verkligen kommit in känns det så otroligt. KOM JAG FAKTISKT IN?!? MIN DRÖM HAR GÅTT I UPPFYLLELSE!
Jag kommer inte att fatta det förrän den 31.8 när skolan börjar. Det är inte långt kvar.
På tal om datum; jag måste verkligen skaffa mig en kalender så småningom. Jag har ju INGENSTANS att skriva viktiga datum o.s.v. Köpet av en kalender må bli det första jag gör när jag kommer till åland.
Tjilevippen :D
Så nu kommer jag att bli Vasabo. Spännande.
Visst kommer det också att vara skrämmande att flytta hemifrån. Jag säger absolut inte att det bästa som händer i mitt liv just nu är flytten. Det är bara en nödvändig del av händelseförloppet som jag snart ska kasta mig in i. Och visst kommer jag att sakna saker här hemma.
Jag kommer givetvis att sakna mina vänner, jag har vant mig vid att träffa dessa människor väldigt ofta, om inte varje dag i skolan så ändå nån gång i veckan. Nu kommer vi alla att förflytta oss till olika studieorter, och att ¨hålla kontakten kommer inte att vara lika självklart som förr. Jag kommer att sakna min familj, och min hund. Jag kommer att sakna mina hobbyn som jag hamnar lämna bakom mig när jag flyttar till Vasa. Jag kommer att sakna människorna som kanske inte räknas till vänkretsen, men som man ändå alltid stöter på i något sammanhang och har intressanta snack med. Jag kommer att sakna mitt hem.
Ändå känns det inte så dystert. Jag har så länge önskat och hoppats att jag skulle bli antagen till denna utbildning, och hela tiden vetat vad antagningen innebär. Nu när jag verkligen kommit in känns det så otroligt. KOM JAG FAKTISKT IN?!? MIN DRÖM HAR GÅTT I UPPFYLLELSE!
Jag kommer inte att fatta det förrän den 31.8 när skolan börjar. Det är inte långt kvar.
På tal om datum; jag måste verkligen skaffa mig en kalender så småningom. Jag har ju INGENSTANS att skriva viktiga datum o.s.v. Köpet av en kalender må bli det första jag gör när jag kommer till åland.
Tjilevippen :D
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)