Jag är då alltså inte sjösjuk som rubriken antyder, utan sjuk, påriktigt. Jag fattar inte det här. Under hela min grundskoletid var jag kanske sammanlagt 1 gång sjuk (och den gången var då jag var ledig), men sedan jag börjat gymnasiet är jag sjuk i nästan varje period. Märkte igår att det var svårt att andas för att jag var så täppt, huvudet kändes för stort och nacken var öm. Ingen feber. Men jag har ALDRIG feber. Så tydligen är jag aldrig påriktigt sjuk. Vilket är rätt dumt. Nog skulle jag säkert klara av att vara i skolan idag, men jag tänker inte riskera mina studentskrivningar genom att hålla på att kämpa mig genom skoldagarna "halvsjuk" så att det håller på ända till skrivningarna. Pattitilanne som man säger på finska. Men idag hade vi inte något desto viktigare så jag kunde bra bli hemma.
Idag ska jag på inskrivning till mitt musikinstitut. Ska fortsätta med altfiolspelandet jag hållit på med, och sen ska jag se om det blir nåt av sånglektionerna jag anmält mig till. Jag vet inte riktigt vad jag tänkte på när jag anmälde mig. Nu börjar jag nästan ångra mig. Men jag tycker att sjunga är roligt och det skulle vara bra om jag skulle ha nånslags sångteknik. Fast jag kommer nog aldrig att ställa mig på en scen och sjunga seriöst. Men jag bestämde mig att börja med nåt som jag verkligen skulle vilja prova på, verkligen få något gjort åt saken den här gången. Så det blev som det blev. Lite stolt är jag ändå. För en gångs skull har jag tagit mig i nacken och verkligen tagit initiativet. Initiativ är jag vanligtvis VÄLDIGT dålig på.
Okej nu börjar jag få sura uppstötningar. Dags att sluta?
Mors.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar