Nu är det över. Spelperioden är över. Det känns som om jag inte riktigt kan koppla med verkligheten längre, eftersom vi jobbat så mycket och intensivt så länge. Känns ganska skit just nu, som om jag blivit av med ett motbjudande beroende, men ännu inte riktigt hittat någonting att fylla tomrummet med.
Sitter i tåget. Är påväg hem. Thank heaven. Det är hur länge som helst sen jag senast var hemma. Ska ännu hinna ha ett möte idag om nästa stora projekt i mitt liv, dvs. slutarbetet. Jag är inte riktigt på hugget att ta itu med det ännu, men det måste göras någon gång.
Burnouten är nära.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar