Kvällen passade jag på att tillägna kurs, för det tycker jag om. Tänk om man skulle hitta tillbaka till sitt lyckliga amatörs-jag och inte bara fastna i sina egna tankar. Alltså min hjärna fungerar i stil med en rostig köttkvarn för tillfället, allt som kommer ut är segt med en litet äcklig bismak. En gång i tiden var jag rapp i käften, högljudd och kaxig, men nu är jag bara en liten blöt fläck på golvet, känns det som (ursäkta min överdrivet generösa användning av metaforer). Huoh. Men det går bättre och bättre. Efter sommaren var jag totalt igenrostad men nu har jag väl lyckats återvända en aning. Vill bara släppa loss! (och rusa galet ut över en äng medan regnet öser ner och jag är barfota och fryser lite men det gör ingenting för jag är fri och kan nästan känna hur jag lyfter från marken!)
Jag älskar parenteser. Nu fick jag det erkänt.
Imorgon blir det föreställning! (och möte!!!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar