JAG ÄR TA MEJ FAN BÄST PÅ ATT HÅLLA KURS!!!
Även om jag låter som en total egoist i de senaste två meningarna på denna blogg så måste jag hålla med mig själv. Igår höll jag det bästa kurstillfället någonsin! Och inte bara bland de kurserna jag själv hållit, utan alla kurser som någonsin hållits var som helst och av vem som helst i VÄRLDEN! (ödmjukhetens barn, det är jag) Nu kommer jag såklart aldrig att kunna toppa (herregud vad svensk jag låter) men detta är verkligen vad jag behöver just nu. Känslan av att vara bra på någonting, beviset för mig själv att det inte är jag som har blivit knäpp, utan att omständigheterna gjort mig knäpp (för knäpp är jag, det kan vi inte bortse ifrån). Jag gillade vad jag gjorde, jag tog in impulser från eleverna som jag tänker ta in nästa vecka och jag hittade rätt trådar att dra i för att hjälpa dem bli bättre.
Ah, kan gotta mig hur länge som helst, men det är kanske inte så roligt att läsa om.
Sen så har jag ju också deltagit på den allra mest avancerade nivåns kurstillfälle och skrattat mig tårögd, samtidigt som jag domnar på stolen av att bara sitta. Om jag kunde få en ärlig chans att försöka, då jag vet att ingen dömer, då jag kan stänga ute vad som finns omkring mig och bara ta in vad som händer i detta nu på scen, om det skulle vara som det var i början. DÅ skulle jag bara kasta mig ut på golvet och experimentera. Åh vad jag saknar. Saknar känslan. Man blir faktiskt hög av att få stå på scen. Det är inget sammanträffande att flow är ett vanligt förekommande ord i teatervärlden... Hoppas jag en dag kan hitta tillbaka dit.Men fan vad jag är bra på att hålla kurs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar