Jobb-period.

Har igen känts lite jobbigare. Puh och suck.

Av någon anledning lyckas jag sitta hela dagar på teatern och bete mig mer eller mindre förvirrat. Fredagen gick åt mer eller mindre till möten av alla dess slag och jag kände mig relativt modig. Sen blev det kväll och improvsierad musik flödade i lokalen, à la kursuppspel, och jag fick både stå i biljettkassan och agera amatörljustekniker. Det är ju coolt.

Så här glada är inte mina tänder

Följande morgon, det vill säga lördagen, måddes det inget vidare. Det handlade inte om någon krapulantisk tillvaro utan om tänder. Mina tänder är stora och många och min mun är, till trots, alldeles för liten för alla dessa tänder. Det verkar också som att det är tillökning igång i munnen, visdomständerna kanske är påväg att födas. I alla fall har jag mycket ont och spänner hela nack- och övre ryggpartiet. Strålar smärta ut i kotor och huvud. Så jag sover inget vidare. Alltså var jag trött och butter på lördagsmorgonen.

Orsaken till varför jag inte sov ut just denna lördagsmorgon är naturligtvis plikterna (haha, plikter, as if va...), dvs en kurs för teckenspråkstolkarna som tolkar teaterns föreställningar ibland.  Det är så coolt med teckenspråk. Jag hade en kurs i gymnasiet och jag bara ÄLSKADE teckenspråk så mycket, och fascinationen sen kun jatkuu. De fick prova på lite improövningar och dessa tolkar är denomenalt duktiga på impro må jag säga. Asgrymma!

Ovan finska Sigmarks video. Asgrym han med!

Någon som inte var så asgrym var jag själv och var ganska nere efter kursen, även om det varit roligt. Jag kan aldrig uppfylla förväntningar. Allt jag förbereder mig inför går åt stöpet av någon orsak. Prestationsångesten får mig att tvinga mig själv till att försöka prestera bättre än jag gjort tidigare och ju längre jag håller på med någonting (t.ex. teater) desto större krav lägger jag på mig själv. Nu har jag uppnått ett stadium av total knutenhet och kan inte alls släppa loss, utan låser mig i rädsla om att det inte blir perfekt. Jag är knäpp.

Hjälpte till både med föreställning och kurs under dagen och fick göra allt från att köpa godis till att eskortera kursare till sin undangömda lokal. Fick se en fantastisk improviserad barnföreställning och på kvällen se en teckentolkad föreställning, som även den verkligen var värd att skriva hedrande ord om. Den var häftig, superkul och framför allt kaotisk på just rätt sätt (säger bara 10 improviserande personer på scen, det är en utmaning).

Kvällen tog inte slut där för mig, utan den fortsatte i form av en mysig glöggkväll. Har haft ett verkligen upp- och nervänt veckoslut.

Nu har jag blivit vuxen, jag dricker (och analyserar surprise,surprise) blossa.

Märk att jag oftare använder mig av uttryck som "asgrymma" och "mysig", håller jag på att bli svensk eller?