Jag förstår att man ska ge en bra bild av sig på nätet och att de flesta t.ex. arbetsgivare kommer att googla ditt namn innan du kommer på intervju (om du googlar mitt namn får du veta att jag är död, sen 1700-talet...). Men ändå känner jag bara UGH! Jag vill skriva, googla, inspireras, leta och ladda upp information i fred, utan att det blir en allmän vetskap. Allt detta delande gör mig galen. Om jag vill dela någonting med någon säger jag det åt den personen, utan att connecta genom facebookkontot till min profil på en annan sajt som jag blev inbjuden till via mejl, eftersom jag använde rätt hashtag på twitter, för att dela med mig online. Hela rumban börjar bli skrattretande.
Förstå mig inte fel. Jag bloggar, har twitter, facebook, tumblr, youtube, hotmail och instagram helt utan problem. Men jag vill alltid gå under en pseudonym. Det tycker jag är hela poängen med att ha sina konton.
Jag har satt upp klara regler för mig själv när det kommer till delning på nätet. I den här bloggen är jag t.ex. anonym (rätt så anonym åtminstone), och endast vänner på facebook kan kolla min profil. Jag ger aldrig ut mitt telefonnummer åt några tjänster (som facebook eller google som vill göra det av "säkerhetsskäl" - glömmer jag bort mitt lösenord får jag skylla mig själv). Och jag tänker verkligen inte göra någonslags "proffs"profil åt mig på nätet. Jag har rätt att välja hur offentlig jag vill vara, och på vilket sätt.
Jag har ingenting emot att någon okänd läser min blogg, för den vet ändå inte vem jag är. Och om någon jag känner läser min blogg, vet jag allt som oftast om det. Kalla mig tråkig, men jag uppskattar verkligen att få ha personlig integritet. Att synas (i egen hög person) är ingenting för mig.
Så sorry världen. Det är så här jag vill ha det.
Mvh.
Enstöringen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar