I lördags var det öppet hus på teatern, och jag försökte göra en insats genom att tejpa ett bords fot (det gungade). Försöket misslyckades givetvis totalt, men jag var fast besluten vid att visa framfötterna och hälsade (!!!) t.o.m. på människor jag inte kände. Och jag kokade kaffe. Beskt och alldeles för stark kaffe visserligen, men jag försökte ju visa min kompetens i att ta lite initiativ åtminstone.
Hur som helst, även om mitt pushande gick lite åt stöpet, så hade jag en rätt så kul (nu har jag ändrat mitt "kiva" till "kul". Maassa maan tavalla...) dag. Det fanns någonting att syssla med hela tiden, och jag fick se smakprov på det mesta som sker på teatern (även om jag den dagen ännu var för blyg för att gå med på workshopsprovningarna). Och så fick jag avsluta dagen med att åka till Åland och fira ett avspänt veckoslut (eller tja, en söndag och en måndag) där.På tisdagen återvände jag lite nedstämd till teatern, för jag är alltid nedstämd när jag måste åka från Åland. Det visade sig ändå att det skulle bli en lång repetitionsdag för ett x antal skådespelare, som skulle öva på den improviserade musikalen (jo man kan repetera inför en improviserad föreställning tydligen, men grejen är att de inte övar på det de ska visa, utan på någonting helt annat).
Man kan ju inte bli annat än imponerad, alltså hur gör de??
De vet inget om vad som kommer att hända under föreställningen. Inte hur den ska börja, sluta, om det blir roligt eller sorgligt... Ändå lyckas de klämma in ett flertal scener med dialog, sång, dans och framför allt en dramaturgi som funkar. Inom tidsramarna. Och det är underhållande.
HUR GÖR DE???
Det finns bara en förklaring. Dessa människor är inga riktiga människor, utan trollkarlar med telepatiska förmågor som har kraften att ändra på tidens gång och få oss vanliga dödliga att se saker vi inte kan uppfatta till vardags.
Eller något. Jag är jättetrött så det känns som om detta inlägg är ett ända flum. Jag ber om ursäkt.
På kvällen fick jag vara med på kurs, nivå 3. Då försökte jag verkligen vara en riktig underbar praktikant och skulle gärna ha deltagit mer, men jag måste ju lämna utrymme, jag menar... Jag bara snyltar på kurserna, och de andra betalar verkligen för att få vara där och lära sig impro. Jag är bara en attention whore som vill vara på scen hela hela tiden :) Men jag gjorde mitt bästa för att diskutera lite med deltagarna, vara med där jag kunde, ta till vara på alla övningar jag själv kan se mig ha användning för, koka kaffe (jaiks, det blev kanske lite godare denna gång)...
Och idag fick jag, som tack för den långa dagen igår, SOVMORGON! Det som slutligen blev dagens "arbete" var att se en föreläsning för dokumentärfilmstuderande (eller något sådant, man kan plugga så roliga grejer i Sverige) om just improvisation och om att vara spontan. Hög igenkänningsfaktor där! Och jag fick t.o.m. vara med en sväng i slutet. Och sådant får ju denna lilla attention whore:en kicks av!
Oh om jag bara skulle orka skriva mer. Men jag är helt slut i huvudet just nu och känns onödigt att skriva mer flum utöver den som redan finns i detta inlägg...
Alltså gonatt dehä bli ingentgn.,
hopssa mna fatrrt....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar