Resan har börjat

Har låst in mig i min hytt på Gabriella-färjan, som ska avgå om 18 minuter. Både mamma och pappa följde med till terminalen för att vinka adjö (riktigt sådär som man gjorde på första skoldagen eller när man skulle åka flyg ensam som barn och fick en lapp kring halsen), det skulle bara ha saknats att de hade släpat hunden med sig. Jag kände nog klumpen i magen och ville få hela avvinkningen överstökad så snabbt som möjligt. Alltså ska man aldrig vänja sig?  Resfeber is my annoying friend! (Jag är inte så internationell att jag sku veta vad "resfeber" är på engelska. Det är därför jag far på utlandspraktik, nåt ska man väl lära sig också...)

Så nu bär det av då! Jag har redan tråkigt och försöker titta på film och blogga och vara på facebook samtidigt, vilket inte är så lyckat eftersom mitt internet funkar lite halvt. Sitter t.o.m. och skriver blogg på mitt word-program... SÅ ILLA ÄR DET! Och filmen stärvar också, men det spelar ingen roll för jag är alldeles för hoppsig för att kunna koncentrera mig på nån film i alla fall. Kanske jag tittar på film sen senare när jag inte kan sova, inte bara för att jag är i en fult inredd hytt, utan för att mina hyttgranar antagligen lyckats få stopp i toalettrören. Och på färjan är stopp i rören inte någon liten näpen och tyst olyckshändelse. Nejnej. Ni vet hur färjornas toaletter låter:

sshhhhhhhhhSSSSHHLLLUUUUUURRRRRKKK!!!!

Och tänk er då det lätet plus ett alarmljud som går igång (FÖR DET GÖR DET)
(låter: WIIIU-WIIIU-WIIIU-WIIIU)

och så till på köpet är det antagligen ett metallämbar som mina grannar vill ha nerspolat för det låter också: klink-klonk-klink-klonk

Och när det inte GÅR att spola ner ämbaret så blir toan aggressivare och slurkar så hårt att hela väggen (mot min hytt) darrar (av skräck). Typ:  WROOOAAAAAAA. Det låter även som om grannarna vill hjälpa den aggressiva toan att slurka i sig ämbaret genom att banka på ämbaret med den där lilla metallstegen som man ska klättra upp i sängen med: BONKBONKBONKBONK).

Och kombinera då lätena

sshhhhhhhhhSSSSHHLLLUUUUUURRRRRKKK!!!!
,
WIIIU-WIIIU-WIIIU-WIIIU!!!
,
Klink-Klonk-Klink-Klonk
,
WROOOAAAAAAA
,
BONKBONKBONKBONK

med varandra så borde du kunna föreställa dig till vilken slags ljudmiljö jag kommer att föröka somna till ikväll.

Usch. Nu har färjan startat. Det finns ingen återvändo.

Hej då Finland.